StartNyheterHistorikSkivorPressklippPjäserTexterKontakt Backa

Skivor:
Nacksving – ett samlat grepp från Götet

(Utgiven 1975 Nacksving 031-1)

Detta är den första skivan från ”Nacksving”, då ett nystartat grammofonbolag i Göteborg. Bolaget ägdes av grupperna som medverkade på denna skiva plus Sprängkullen.

De flesta låtarna är inspelade i studio 12 på Sveriges Radio i Göteborg av Sven-Erick Edvardsson och Mikael Bergek.

Låten "Maltesaren" var ursprungligen inspelad som signaturmelodi för ungdomsredaktionen i Göteborg.
"Ta tillbaka Haga-huset" är inspelade av Bengt Hilmersson.

Omslag: fotot är taget av Göran Assbring. Teckningen gjorde Anneli Berg och lägg uten gjorde Tomas Forsell.

Låtar, grupper samt upphovsmän
Maltesaren Nationalteatern
Nynningen
Trad arr Anders Melander
Batongerna skall dansa Nynningen Tomas Forsell
Hamnarbetarsång Ariman Ariman
Parkeringshets Soffgruppen Matz Nilsson
Feta snutar Motvind Motvind
Evighetsdans Tintomara Sven-Eric Alborn
Ettan Nationalteatern Text: Eva Ogebratt, Musik: Ulf Dageby
Här och nu Ariman Ariman
Ungkarlslåt Nynningen Text: Forsell, Musik: Forsell, Goldberg, Borgström
Fikapaus Motvind Motvind
Blåmaltesaren Trio General Goof Trad arr Nynningen
Om den fria konsten Tintomara Sven-Eric Alborn
Ta tillbaka Hagahuset Nationalteatern Anders Melander
Musikens Makt:
Nacksvings första LP:
Göteborg och våldsapparaten

En fet snutnacke lyser mot mej från omslaget till Nacksvings första platta. Sex göteborgska rockband har tagit ett Djärvt Grepp tillsammans med Sprängkullen och startat skivbolag.

Maltesaren, signaturmelodin till göteborgska ungdomsredaktionen inleder. En hit, som följs av en av Nynningens allra bästa låtar Batongerna ska dansa. Temat är anslaget, för den här skivan handlar om Göteborg i högsta grad – Göteborg och den borgerliga våldsapparaten.

Motvind är en ny tung rockgrupp. De skulle behöva jobba med sina texter, men de hamrande pukorna i Fikapaus sitter kvar i skallen långt efter skivan är slut. Tintomara medverkar också med 2 låtar. Evighetsdans är finstämd poesi om de ensammas dans i en värld där alla slåss för sej:

Var för sig är vi intet
Men en störtflod tillsammans

Soffgruppens bidrag är minst av allt försoffat. Parkeringslåten låter precis som titeln antyder: våldsamt hetsigt, en instrumental som jag knappast skulle orka höra när jag letade parkeringsplats en het lördag i Götet

AIRMAN IMPONERAR

Airman har tidigare imponerat på scen, och dom är inte mindre intressanta på skiva. Fräscha, äkta och alldeles ärliga fungerar dom med 2 vackra sånger som skivans bestående skönhetsupplevelse. Nacksving får gärna göra en solo-LP med Airman snart!

Skivans dragplåster är naturligtvis Nationalteaternynningen. Förutom Batongerna spelar Nynningen också Ungkarlslåt och en ”blå” version av Maltesaren som mest verkar vara utfyllnad. Nationalteaterns egen Ettan är en riktig Knuff-låt om skolans betygssystem med en ensam bluesgitarr och Stoneseko.

Men det bästa har jag sparat till sist.

Plötsligt slår Mikael Gyllenstig in takten till den progressiva svenska rockens absolut suveränaste låt. Nationalteaterns aktions-shouter Ta tillbaka Hagahuset med bergskredstunga gitarrer och massiva körer bakom sångsolistens röst. Perfekt.

Jag vågar knappt lyssna på låten, för varje gång vill man ut och slåss på gatorna. Snacka om uppvigling… Och vilken slagkraft i dessa rader:

Men allting har en ände, korven den har två
Lögnerna har ingen, men stinker mer ändå.

Spela den på maxvolym och minns Oskarshamn där snutarna slog till mot musikkämparna i påskas.

VARFÖR FULLPRIS?

En samlings-LP alltså, och en ovanligt enhetlig sådan, även om Soffgruppen bryter stämningen väl mycket. Negativa sidor finns ju. Ljudkvalitén är inte direkt över sig på en del låtar, så fullpriset kanske inte är riktigt motiverat. Snutfixeringen är lite svår att fatta om man aldrig träffat götets grisar, och omslaget kunde jobbats lite mer på.

Parollen ”Ta tillbaka Hagahuset” borde ändras till ”Rädda Sprängkullen” med tanke dels på att pensionärerna i Haga nu har huset som samlingsplats. Men då kommer vi in på andra frågor. Låten är i alla fall mästerlig.

Per Guldbransen - Musikens Makt Nr 4 -75